Bortom dalen med ån och åkrarna

En gång i tiden spelade undertecknad golf. Jag bor inte långt ifrån banan, kan t.o.m se den tvärs över åkrarna söderöver.

De där åkrarna ligger svagt sluttandes ned mot den lilla å som flyter nedåt staden 1 mil bort och om höstmornarna kan man se hur lätta dimmslöjor vilar ovanför. Och det är alldeles stilla. Soluppgången kan då se ut lite som en solnedgång med blodröd himmel, men ofta är den mer vänligt rosa. Då är dalen som vackrast.

Apropå golf, en kille som heter Stefan Langer spelade en tävling på Europatouren idag. Men det gick inget vidare för honom, 98 slag igår och 91 idag. Det vill säga, ungefär som när jag spelade och gjorde det ”någorlunda”. Hans pappa heter Bernhard och har vunnit massor av tävlingar, spelar fortfarande. Det är fascinerande med den sporten, att man kan vara på världsnivå vid 50 års ålder. Pappa Bernhard spelar samma tävling och ligger på 40:e plats.

Jag ska börja igen. När pengar finns. Golf är en dyr sport, vilket är det värsta med den sporten.

≡